Onödig sport...

...egentligen tycker jag inte att det är någon sport överhuvudtaget. Alla dessa bilar, motorcyklar, båtar som far varv på varv runt en bana. De är säkert vältränade människor som sitter i bilen, på motorcykeln eller i båten men va då då, det är ju meningslöst. För att inte tala om dessa hästar som travar, galopperar och dessutom skuttar omkring i en rektangel varje OS. Vad ska man säga? Jag kommer aldrig bli klok på detta. Hobby, okej men att tävla i det...
Nä tacka vet jag friidrott där fullpumpade testosteronstinna killar och tjejer! gör upp om vem som hoppar högst, längst, springer fortast, går! fortast, kastar föremål längst mm. Eller cykling där den cyklisten som är minst dopad kanske skulle kunna vinna om alla andra åker dit... Sen har vi fotbollen och hockeyn där de kämpar man mot man och kvinna mot kvinna, underbart synd bara att de inte tjänar så mycket pengar för då hade det ju blivit ännu roligare att se matcher, följa tabeller och framförallt löneutveckling.
Om man till slut blir lite seriös så är ju faktiskt orientering den ultimata sporten. Man får använda både kropp och knopp, man blir blodig (= det är tufft därute) och det finns fair play. Att se hur tre av världens främsta idrottare (inom sin sport) som kämpar om ett VM-guld, hjälper den fjärde som ligger skadad i skogen, får mig att bli rörd. Men å andra sidan är jag ju lite blödig... Det är skönt att få skriva av sig lite efter maten, nu ska jag ta mig en kopp kaffe och tanka på alla dårar ute i världen.
Att jag själv sedan sitter och åker till Älvdalen tur och retur för att Ad ska springa Siljansserien i 19 minuter får andra tycka vad de vill om...