söndag 29 augusti 2010

Förväntningar

Jag har förväntnigar på mina barn. Höga kanske men det är ju förväntningar, inga krav. Jag förväntar mig att min 10-åring klarar av vissa saker som min 6-åring inte klarar. Det som jag tycker är viktig är att barnen vet vilka förväntningar jag som vuxen har. Jag har även förhoppningar om vissa saker...

I dagens skola är det många mål som eleverna ska uppnå i årskurs 3, 5 och 9. Otroligt bra för många elever att de vet vad de har för förväntningar på sig, vad de ska klara. Tyvärr dock för vissa elever är målen alldeles för många och kraven blir för stora. I skolan förväntar sig ofta vuxna att tjejer är på ett sätt och killar på ett annat. Att vissa barn (oftast killar) är bråkstakar. Klart att barnen lever upp till dessa förväntningar.

I förhållanden finns väldigt många förväntningar. Tyvärr är dessa förväntningar oftast outtalade vilket leder till alldeles för många missförstånd som sällan leder till något bra.

Vad har du för förväntningar på dina/ditt barn, din partner, dina kollegor eller annan nära relation? Som jag skrev så försöker jag vara öppen med vad jag förväntar mig av mina barn. Jag och Frun har också en öppen kommunikation om vad vi förväntar oss av varandra. Ibland kan till och med ord vara överflödiga efter 16 år tillsammans. Det funkar bra för oss och vi känner oss som ett team. Det är viktigt tycker vi, men som jag nämnt flera gånger är vi människor är olika (som väl är...).

1 kommentar: