Innebandyträning, kan det varit 5 år sen?

Det var som på den gamla goda tiden, till en början i alla fall. Kommer bort till Rutebo för att hämta # 3. Då kom jag i Mazdan, nu kommer jag med Renaulten full med barnstolar. Jag hinner i alla fall ta bort den i framsätet och knäpper snabbt loss Alice stol så man kan skjuta bak stolen och sitta i passagerarsätet. Väl framme vid Leksandshallen är det inte sig riktigt likt. Eget omklädningsrum, för seniorlagen… Förr samlade man ihop grejerna i väskan och bar upp den i hallen (i alla fall jag som haft ett innebandyliv i Sävja, där det inte gick att ha något kvar i omklädningsrummet). Ojdå, # 16 is back! Skönt att se ett välbekant ansikte i omklädningsrummet. Annars är det mycket nytt folk och unga är de också, gossarna… jag som inte känner mig en dag äldre. Jag kunde gott och väl varit pappa åt några.
Rackars vad löst bladet sitter. Varför har jag tejpat därnere på skaftet? Just det! Efter lite orienterarinnebandy är ju bladet sprucket. # 3 har prylar! Nytt blad och skruvmejsel så är det fixat! Hittar inte andra hålet för skruven, tar den sen, jag vill inte sätta skruvmejseln i handen…
När träningen väl är igång är det som vanligt igen, springa några varv, spark i röven, höga knän, indianhopp och ruscher. Enda skillnaden är att dessa spelare verka ha lite mer disciplin och låter bollarna vara, # 7 hade stora problem förr. Värma målvakterna med ”hörnen” och en för mig ny variant av kantskott flyter på bra. Ytterligare en 3 mot 2 och 2 mot 1 övning innan det ska bli dags för ”tvåmål”. Det är precis som förr, skjuta har väl aldrig varit min styrka så jag lämnar hellre över till nån annan att avsluta. Eftersom det är match för laget på lördag får vi som inte ska spela bilda en egen femma på ”tvåmålet”. Bildar backpar med en före detta hockeyspelare. Framåt spelar # 16, en junior och en fotbollsspelare. Vi kommer fram till att det åtminstone finns rutin i femman… Ja spelet går bra. Vi i gula femman spelar riktigt bra och ibland går bollen på som på snöre fram och in i mål! Det är för jävla kul (ursäkta språket) att bryta uppspel, trycka till vid sargerna och slå sköna passningar. Jag ger mig själv godkänt. Efter så ska man ju plocka sarg och återigen märker man att dessa spelare har mer disciplin och alla hjälper till så det går riktigt fort. En snabbdusch och sedan lite snack i bilen med # 3 på vägen mot Rutebo. Väl hemma bär det av ner i källaren och hänga/slänga upp kläderna. Jag ska nog ta och skruva i den där skruven i alla fall. Fan! Just det var så det kändes när man kör skruvmejseln in i handen… Upp och lägga sig och stirra i taket. Det är ju skönt att vissa saker är som förr i alla fall. Nästa test kanske får bli yoga, eller…? Jag tror jag väntar ett tag.