En skön lördag.

Vaknar 6:26 av att Alice pratar inne i sin säng. Går in och hämtar henne och lägger henne på min mage. Snälla en liten stund kan du väl somna… Hon vill inte och det blir till att gå in i hennes sovrum för att inte väcka mitt nattsällskap, Julia. Hon behöver verkligen sova ut efter en stund framför Idol igår kväll. Lägger mig i ”kojan” och jag stänger in oss, det blir inget mer sova, men det är ju skönt att ligga ner en stund. Alice donar omkring och klättrar upp och myser då och då. Klockan 8 är vi hungriga och går upp för frukost. Julia kommer upp en kvart senare, skönt utvilad. Idag är det Julias dag och under frukosten planerar vi aktiviteter och mat. Efter frukost packar vi för en stund i simhallen. Vi handlar på vägen och efter en timmes bad och bastu drar vi hemåt igen. Det är dags för lunch och efter det sover Alice. Julia och jag kryper upp i soffan och tittar på en äventyrsfilm och käkar godis! Riktigt mys! Efter filmen går vi ut och samtidigt vaknar Alice. Fruktmellis och en promenad förbi Sokrates grav.
”-Julia, slängde du godiset som du hade kvar?”
”-Ja, jag vill inte ha mer.”
”-Okej då vet jag vad det är Alice har i munnen…”
Jag och Alice går in och leker med Lego medans Julia stannar ute på ”bron” i solen och ritar älvor. Dagen kommer att fortsätta med att lyssna på hockey, varma mackor, Bolibompa och under tiden som barnen somnar är det fotboll på TV. Kan det bli en bättre lördag?
Kanske inte, men även om det är underbart att få spendera tid med ”bara” ett barn så känner man sig inte ”hel”. Det är en konstig känsla att vara utan hälften av barnen och Frun. Som tur är det ju bara fram till i morgon!
Ska se till att njuta av mina 2 som jag har hemma nu så går tiden fortare.

Allt för att behaga min kvinna!

Jag ska helt ärligt säga att jag inte sett på "Svenska Hollywoodfruar" mer än en kort stund. Jag har dock hört ett av Anna Ankas citat om att: "-Kvinnan är till för att behaga sin man." Jag gör lite tvärtom, och det känns helt rätt. Jag tycker om att ha ordning och reda hemma, tycker om att laga mat, tvätta är inga problem och jag älskar att vara med mina barn. Igår och idag har jag likt AA också haft en nanny hemma. Man känner sig lite extra lyxig... Han lämnar barn på skola och dagis, handlar, går med barn till tandläkaren, hämtar på dagis och skjutsar och hämtar från aktiviteter. Han läser sagor, matar barn, passar barn och går sovpromenad och köper "lördagsgodis". Vet inte om så här på 2000-talet kan säga att jag och min nanny bejakar våra kvinnliga sidor eller om vi helt enkelt är en modern pappa och en modern morfar!
Jag hörde nämligen en kommentar på badet i tisdags när jag satt och väntade på Ellen. En pappa pratade simning med en i kassan."-Jamen att simma så långt fixar man ju inte, jo möjligen framför TV:n, hö hö. Att kolla på fotboll på TV och dricka öl det är vad vi MÄN är bra på och ska göra." Jag vet inte om jag passar in på hans kvalifikationer för att vara man...men att jag bytte till vinterhjul på Renaulten kan väl ändå få mig in på den manliga sidan igen...som om jag nu skulle bry mig om vad han tycker!

Ett galet land...

...där Sveriges just nu mest kända person är en blondin som gift sig med en föredetting till sångare/låtskrivare/skådespelare. Ett galet land där man kan spela på vem som tar över jobbet som sportchef på SVT. Ett galet land där målvakter flyttar stolpar, föser ihop snöhögar för att kunna "hålla tätt". Ett galet land där fångar i fängelser får bättre och mer näringsrik mat än de flesta skolelever. Ett galet land där föräldrar väljer att skaffa barn och sedan låter dessa institutionaliseras. Ett galet land där statusen för en lärare är låg. Ett galet land där man köper julklappar för flera miljarder varje år. Ett galet land där vem som helst kan sprida sina tankar hur som helst:-) Men jag älskar mitt galna land ändå...

Man kan ju inte annat än att le

Adelina har varit sjuk och igår kväll var hon inte heller med på orienteringen. Hon och morfar var hemma med Alice och denna sköna film hittade jag i kameran. Denna "fantastiska" Nalle Puh-bok som jag hör alldeles för ofta kan man ju inte annat än att älska när hon dansar och headbangar till...

Att man aldrig lär sig

Hockeyn har börjat! Med hockey menas Elitserien eller NHL. I NHL är det skönt, det är alltid nåt lag som vinner. Alltså av mina lag, jag har ett par stycken. Hedmans Tampa, Enströms Atlanta, Sedins Vancouver, Samuels Columbus och mitt riktiga lag Detroit. Det innebär med andra ord att jag hejar på ”Modoiternas” lag och Detroit. För i Elitserien finns det bara ett lag, Modo, och nu ligger de sist. Suck och stön, jämmer och elände! De spelade ju hyfsat de tre första matcherna med # 21 i laget. Förlust mot favorittippade FHC, suddenvinst mot ”nya” DIF och HV hade en otrolig tur som vann i Kinnarps arena men mot BIF var ju Svedberg en räddande ängel och senast mot SSK, ja vad ska man säga… Följde matchen på Webradion och även via liveuppdatering på hockeyligan.se. Efter 2-0 stängde jag av ljudet… Man blir irriterad, frustrerad och sur! Dessa välbetalade killar/gubbar som bara glider runt. Kämpa, vad är det?! Massa PP men inget mål. Tänk om jag inte gjorde mitt jobb på jobbet! Frustrerande, men så efter ett tag kommer man ihåg att det faktiskt bara är en lek trots allt. Det blev ”bara” 5-0…

Men det är ju precis som i vilket förhållande som helst, älska dem som mest när de förtjänar det som minst! Imorgon är det match igen och då jävlar…

Innebandyträning, kan det varit 5 år sen?

Det var som på den gamla goda tiden, till en början i alla fall. Kommer bort till Rutebo för att hämta # 3. Då kom jag i Mazdan, nu kommer jag med Renaulten full med barnstolar. Jag hinner i alla fall ta bort den i framsätet och knäpper snabbt loss Alice stol så man kan skjuta bak stolen och sitta i passagerarsätet. Väl framme vid Leksandshallen är det inte sig riktigt likt. Eget omklädningsrum, för seniorlagen… Förr samlade man ihop grejerna i väskan och bar upp den i hallen (i alla fall jag som haft ett innebandyliv i Sävja, där det inte gick att ha något kvar i omklädningsrummet). Ojdå, # 16 is back! Skönt att se ett välbekant ansikte i omklädningsrummet. Annars är det mycket nytt folk och unga är de också, gossarna… jag som inte känner mig en dag äldre. Jag kunde gott och väl varit pappa åt några.
Rackars vad löst bladet sitter. Varför har jag tejpat därnere på skaftet? Just det! Efter lite orienterarinnebandy är ju bladet sprucket. # 3 har prylar! Nytt blad och skruvmejsel så är det fixat! Hittar inte andra hålet för skruven, tar den sen, jag vill inte sätta skruvmejseln i handen…
När träningen väl är igång är det som vanligt igen, springa några varv, spark i röven, höga knän, indianhopp och ruscher. Enda skillnaden är att dessa spelare verka ha lite mer disciplin och låter bollarna vara, # 7 hade stora problem förr. Värma målvakterna med ”hörnen” och en för mig ny variant av kantskott flyter på bra. Ytterligare en 3 mot 2 och 2 mot 1 övning innan det ska bli dags för ”tvåmål”. Det är precis som förr, skjuta har väl aldrig varit min styrka så jag lämnar hellre över till nån annan att avsluta. Eftersom det är match för laget på lördag får vi som inte ska spela bilda en egen femma på ”tvåmålet”. Bildar backpar med en före detta hockeyspelare. Framåt spelar # 16, en junior och en fotbollsspelare. Vi kommer fram till att det åtminstone finns rutin i femman… Ja spelet går bra. Vi i gula femman spelar riktigt bra och ibland går bollen på som på snöre fram och in i mål! Det är för jävla kul (ursäkta språket) att bryta uppspel, trycka till vid sargerna och slå sköna passningar. Jag ger mig själv godkänt. Efter så ska man ju plocka sarg och återigen märker man att dessa spelare har mer disciplin och alla hjälper till så det går riktigt fort. En snabbdusch och sedan lite snack i bilen med # 3 på vägen mot Rutebo. Väl hemma bär det av ner i källaren och hänga/slänga upp kläderna. Jag ska nog ta och skruva i den där skruven i alla fall. Fan! Just det var så det kändes när man kör skruvmejseln in i handen… Upp och lägga sig och stirra i taket. Det är ju skönt att vissa saker är som förr i alla fall. Nästa test kanske får bli yoga, eller…? Jag tror jag väntar ett tag.

10 år tillbaka i tiden!

Ska ut och träna medans tjejerna är på dansen. Sticker ner i källaren till kartkartongen. I den hittar jag en plastficka märkt "5-dagars Pontus -96, -97, -98, -99, -00, -01". Kanon, målet på Gagnefsetappen 1999 var på gärdet precis bredvid dansen. Ett väldigt bra arrangemnag det året med tåg ut på etapperna! Vi kommer till danslokalen i god tid, jag snörar på mig skorna och när Stina-Kari kommer och släpper in tjejerna så sticker jag. Det kommer att bli en resa 10 år tillbaka i tiden... Verkligheten kommer på ett mystiskt sätt ikapp mig. Jag springer till första kontrollen, samma bana som 1999, H 21 L, känslan att springa på hösten en klar dag är sagolik. Det rasslar i löven och luften är klar och kall, mmm. Fan, nu sprang jag ju snett, den här stigen är nog ny, men höjderna lär väl stämma? Hittar inte "ettan" men fortsätter mot tvåan, nya hyggen, kraftledningen är kvar... Börjar tänka på hur det var när jag sprang här för 10 år sedan. Frun och jag var nygifta och nyss hemkomna från vår bröllopsresa. 2 veckors "träningsläger" på Mauritius, kunde man va bättre förberedd inför ett 5-dagars? Vi bodde i lägenhet på Strandvägen och hade bara oss själva och Sokrates att ta hand om. Man jobbade, tränade och sen undrar jag vad man gjorde den övriga tiden som man inte har nu? Slås av tanken om hur mycket som hinner hända under 10 år. Hus, Volvo, Adelina, Julia, Ellen, Renault, tillbyggnad, Alice mm. Andra kontrollen sitter där den ska. Vid tredje står till och med de gamla stolparna kvar till stämplingsbrädan. Vad gjorde jag egentligen innan jag skaffade/fick allt detta. Kollar klockan och inser att jag inte kommer att hinna med hela banan på den timmen som dansen är. Genar från 8 till 13, skönt att slippa den där höjden... Det är ju trots allt inget jag skulle vilja ha ogjort, utan det är så här det ska vara. Det är helt fantastiskt, det liv man skapar sig. Känner att jag är lite sliten trots att jag inte sprang hela banan, det kanske är så att även jag har förändrats på 10 år? Nytt test i kväll, ska damma av innebandyklubban och vara med på A-lagsträning i kväll, det tar mig bara 5 år tillbaka i tiden....