Stolt som en...

...
Kan man vara av flera anledningar. Jag vet att man enligt RF inte ska tävla förrän i 12-årsåldern, men det är underbart att se sina barn lyckas med något som de tycker är så kul.

Idag har vi varit i Ludvika och orienterat. Frun och jag resonerade som så "att någon klocka behöver vi ju inte ställa, innan 8 är väl alla vakna." 7:45 hörde jag Julia och Ellen och det blev allt lite svårt att hålla vår planerade tidsplan. Vi brukar ha den väl tilltagen, det är bäst det. Jag sprang 2 banor idag U1 och U2 efter mina mellantjejer det är så kul att se hur de fixar att orientera, det finns vuxna som har mycket sämre koll. Frun sprang orientering för första gången sen 5-dagars och så sprang Adelina såklart hon med.


Att bli 3:a på DM i Dalarna är inte så lätt i konkurrens med 4 st topp-10 från Oringen i somras.

På vägen hem stannade vi vid en strutsfarm. "Vi köpte en souvenir, men den åt vi upp!"sa Julia när vi senare på kvällen var hos FFW (FantastiskaFamiljenWilèn för dig som undrar)och åt utsökta langos. Nu kan det ju inte gå annat än bra imorgon när även jag ska tävla.